(Förnedrings)fest

Well, well. Torsdag. Dagarnas  kranka blekhet till trots, går de förbi i ett huj. Snart ska jag iväg och träffa en del av den franska delegationen, Bene, och vi ska kolla på en marknad i flotta Sayfieh, downtown. Och igår kväll var det en avskedsfest till mig på skolan. Alla hade små lappar med min grimascerande nuna fastnålade på bröstet (för att  vi alltid ska bära med oss dig i hjärtat) och vi åt, och drack och sedan blev det lek (en mild omskrivning för förnedring). Jag tvångsmatades med youghurt (sköna M satt bakom mig och skulle mata mig med laban, men siktade inte så bra) och skulle sedan gissa personer genom att känna på dem med ögonbindel (vilket ju låter misstänkt redan där). Klämde givetvis stackars Mi på bröna ordentligt till allmänt jubel  -  trodde att jag kramade hennes axel (det var liksom det första jag fick tag i. Inte mitt fel att hon är så storbystad)

Sen fick jag fina presenter, en väska och en lång svart schal, båda med palestinska broderier. Av sköna M fick jag de målningar vi gjorde när vi var hos konstnärskvinnan på kurs, och av R, som visade sig vara min "Secret Santa" (vilket vi har spelat nu) fick jag akvarellblock, oljekritor och akvarellpennor. Hon hade sett att jag kluddade i mina block vid varje möte. Trevligt, eller hur? Sådana fina saker har jag inte haft sedan jag var liten, eller rättare sagt, sen jag fyllde arton. Då fick jag en oljemålningskurs på en vecka av min mor och material av min far. Tänk så bortskämd man är. =)

Så idag har jag börjat packa min väska. Det är en underlig upplevelse. Känns inte riktigt verkligt. Det gör inte heller de sjutton små praktiska grejer som man måste göra, men som alltid vet jag att det kommer att ordna sig, undan för undan till slut...

Kommentera här: