MAAAH! Revansch!

Jag har varit på nya kickboxningsäventyr. Den senaste träningen var igår, och det var tydligen återigen ett nybörjartillfälle för det var ett gäng nya ansikten i tjejgruppen, så back to basics helt och hållet. Ganska bra för en som fattar långsaaaaaaamt när det handlar om fysiska saker som idrott - jag lärde mig inte cykla förrän jag var åtta och simma lärde jag mig ett år efter alla andra. Du kan kalla mig Blixten. Eller snarare Slowfox.
Det smått komiska var att mitt i denna blandning av svettiga, otränade, halvmulliga tjejer i alla färger och former (det finns ju en del seniga smidiga karatebrudar också, men strunt i dem, de är i minoritet) som fumligt försöker göra en schysst rak höger eller ett knä utan att knäa sig själv i hakan eller slå på arslet, så stod en kille som skulle kunna vara en reklampelare för thaiboxning med ett riktigt schysst six pack och proffsiga thaiboxningsskjorts och stretchade belåtet för sig själv. När vår tränare (som för övrigt är en liten latinamerikanska som är ungefär en halvmeter hög men ändå typ svensk mästarinna i thaiboxning - med risk för att fara med osanning) sa åt oss att träna högersparkar, så ställde sig utbölingen olyckligtvis precis till höger om mig. När jag mödosamt försökte sparka min egen spegelbild i magen utan att tappa balansen och trampa runt för mycket med fötterna, började denna snubbe, som för att jävlas, göra perfekta sparkar, raka slag, knän och uppercuts i snabb, snabb takt...
...och jag blev bara bistrare och bistrare tills jag till slut var riktigt ilsk.  Kanske han gjorde det för att sporra oss, men detta fick bara motsatt verkan på mig. Jag fick behärska mig för att min inre trettonårige pojke inte skulle komma upp till ytan och ropa "DUU, din JÄÄÄVEL, när JAG blir stor ska jag SPÖA dig, VÄNTA bara!"
Tack och lov att jag inte gjorde det... då jag är realist och inser att min inre trettonåring är MINST tretton år försent och att jag säkert är äldre än baben redan från början - om man nu skulle förglömma den lilla detaljen att jag dessutom är tjej. Men medan jag fortsätter med denna träning som är väldigt rolig och bra, även om jag varken kommer förvandlas till Mike Tyson (trots att jag redan har bitandet inövat), Rocky, Mohammed Alis dotter eller ens hon svenskan som slogs mot henne (här börjar min inre trettonårige pojke gråta tyst av uppgivenhet och frustration), så har jag i alla fall ännu en imaginär opponent som inte alls vet att det är hans ansikte jag kommer sikta på med alla hårda slag framöver, eller att det är han jag spöar när jag sparkar de stackars tjejerna i magen. ;)
Det var bara det jag skulle säga. Så är det. Till och med en fredlig akademiker som jag drivs av revanschlust och blodtörst. Vart är världen på väg?

Kommentera här: