Det regnade hela dagen igår. Jag tror att det var ett kort uppehåll mot kvällningen, men råheten och fukten och de ständigt droppande takpannorna gjorde att det var svårt att riktigt veta i mörkret. För mig gjorde det ingen skillnad - jag stannade inne hela dagen. Attans att självständighetsdagen tajmades in med sånt ruttet väder. "Vilken självständighet" menade en annan libanesisk vän som jag pratade lite med på msn. "Jaja, jag vet vad du menar", sa jag. Det är så pass många länder som antingen helt sonika har ockuperat landet då och då, eller "bara" utövat starka militära eller finansiella påtryckningar för att få en viss politisk utgång. Lilla Libanon är ett Mellanöstern i miniatyr, för alla konflikter utkämpas här, med eller utan våld. Och nej, det här är ingen finstämd politisk analys, och jag är inte anställd av DN. Men, Israels ockupation har åtminstone upplösts (så när som på en remsa allra mest söderut) och 2005 fick Syrien dra tillbaka sina 10 000 soldater. Kanske man borde fira de självständighetsdagarna också? Medan de varar, vill jag tillägga. I Libanon går tiden så fort, så fort, och det är svårt att veta om samma verklighet gäller från den ena dagen till den andra. Som från den sjätte maj till den sjunde, i våras. Det var inte samma stad. Den ena kvällen satt jag med en vän och rökte vattenpipa och drack te på ett utomhuskafé i Boerj Hammoud. Nästa dag började gatustriderna vid vägen mot flygplatsen (som stängdes) och plötsligt gick Hizbollah in i Beirut. Det var krig i staden i en vecka, och sedan, plötsligt, slutade det och livet pågick som vanligt. Kvinnor speglade sig i skyltfönstren igen och männen svor i trafiken. Hamra tycktes ha några fler skotthål på väggarna, men reste sig återigen ur dammet och tog på sig sin roll som en av Beiruts hetaste stadsdelar.
I dag är det bättre väder. Det droppar och plaskar medan allt vatten sen igår försöker hitta sin plats, men solen lyser. Klockan är bara elva. Det är skönt att veta att jag inte alltid måste sova bort halva dagen på helgerna. Jag har ju en del att göra. Onekligen. Jag funderar på att sätta mig med datorn någonstans downtown eller i Achrafiyeh. Måste komma ut ur Bourj Hammoud.
Ha en go söndag.