Det visade sig vara trögare att hitta lusten till att uppdatera väl hemma i Sverige och Uppsala. Jag har slut på historier för tillfället (inte för att jag alltid gjorde så spännande saker i kära irriterande Beirut). Det är i alla fall en skön måndag. Det har snöat nästan hela dagen utanför och nu när den blå timmen är här, ger snön ett underbart ljus. Jag lyssnar på Ella Fitzgerald som passande nog sjunger om blå himlar - fast hon menade nog en annan typ av blå. På skrivbordet har jag en november-kaktus som blommar hysteriskt eftersom den är hög på växtnäring. Den har jag fått tillbaka från lilla E som jag drack te hos igår. Det har visat sig att jag tvingade folk till höger och vänster att ta hand om mina 15-20 blommor innan jag åkte till Libanon för snart ett år sedan. Det hade jag helt förträngt. Jag som trodde mig vara blomlös och börjat snegla förstulet på luktjasmin och bouvardia i köpcentret, men det kan jag alltså glömma. En orkidé och ett gäng aloe vera ska ändå snart åter finna sin väg hem till mig.
Nu är den blå timmen slut. Jag ska plita ned några rader till på min uppsats. Sedan ska jag gå iväg och simma. Det ska bli skönt, om jag inte får lida för att jag hyvlade benen tidigare idag. Måhända blir det ett smärtsamt uppvaknande. Hoppas ni har en god måndag - det har faktiskt jag.
skriven
ajaj, det kan göra ont som f-n att bada klorvatten som är blandat med lite salt i samband med att man shäjvat skankera...hoppas det gick bra! Pussen o kramen