mademoiselle hiver

Vart är världen på väg!

Numera verkar det som att polisen och brandkåren besöker studentmisären i Flogsta åtta dagar i veckan. I Lördags hade någon eldat upp ett brandlarm i ett höghus längre bort på gatan, med full utryckning som följd. Det finns ju så lite att göra om kvällarna för ungdomar numera... Och i natt vid fyratiden hörde jag hur någon eller något slog i marken härutanför. Yrvaket gläntade jag på persiennerna och hoppades att det inte var en till kille som hade hoppat, men jag kunde inte se någonting, och somnade så om igen, djupt och drömlöst. Det var ironiskt, för när jag steg upp i morse och gick ut i korridoren för att göra frukost, så stod alla dörrar på vid gavel; nödutgången till brandtrappan närmast min dörr, ytterdörren, dörren till frysrummet och balkongdörren och jag hade inte ens vaknat (brandtrappan är en mycket gnisslande historia).

Då förstod jag att ljudet jag hade hört troligtvis hade varit när någon hade tagit sig upp på vår balkong och in - exakt hur är oklart eftersom vare sig jag eller den glade kinesen röker och skulle tänkas behålla balkongsdörren på glänt. Balkongen ser ut som en skräpcontainer och följaktligen håller vi dörren väl stängd hellre än att ta reda på skiten. 

Men! Den traumatiska upplevelsen var inte över än! Ödet hade mer förstörelse och sorg i beredskap åt mig.

Den största chocken  - och den värsta -  kom när jag gick in i köket. 

Där stod den, öppnad, på bordet, med min ryska fulvodka liggandes bredvid (som förövarna uppenbarligen hade övergivit - jag kan inte säga att jag klandrar dem) med bananflugorna surrandes runtomkring den gapande öppningen. NÅGON hade druckit upp min FÄRSKPRESSADE APELSINJUICE ! Det var sista droppen! Av MIN juice! 

Argsint och morgonsur började jag svära och viftade runt i luften med en slö förskärare mot imaginära juicetjuvar (det är faktiskt sant - det var innan frukost). Ingenting stulet, ingenting förstört. Utom juicen. Till slut började jag muttrande göra i ordning kaffe och var följaktligen tvungen att lägga ifrån mig kniven, och hade, måste jag erkänna, nästan glömt juice-dramat (man blir lätt avtrubbad av att bo i Flogsta - tyvärr) tills jag för två timmar senare såg poliser jaga över gräsmattan och upp och ned i trapphuset med stressade röster. Två bilar med flera patruller. Det är inte så att jag inte tycker att juice-stöld är allvarligt, men... 

Sedan insåg jag att det nog handlade om något annat (även om jag vidhåller att det är relaterat), och surfade in på UNT:s lokala nyheter för Flogsta-området för att kolla, men det närmaste jag kom 'senaste nytt' var svarta rubriker om att "Björnlokan härjar i Ekeby - kampen mot giftväxterna". Jag får nog behålla min slöa förskärare bredvid mig ett tag till...