En liten midsommarvals

Jag sitter på balkongen. Solen har hunnit gå ned bakom nästa hus och skuggorna kommer krypande. Runt det nedfällda parasollet (hur gammal jag än blir kommer jag aldrig begripa den typen av anordning. De förvandlas till råttfällor av människostorlek i mina händer, precis som solstolar av gammal modell.) hänger en vissnad midsommarkrans, som sköningen Madde band åt mig igår. Vi var på midsommarfirande ute i Farsta, med ett helt gäng glada bonnläppar. Det var precis som en lyckad midsommarafton ska vara, med mycket skratt, uppsluppenhet och fula bildbevis som man inte vill ska dyka upp på Facebook (men som kommer dyka upp där i alla fall, var så säkra). I kväll kommer jag dock inte berätta om all god mat vi åt, att jag bar mammas gamla solklänning (som sett sin beskärda del av midsomrar tydligen. "Den där klänningen har varit med om mycket." sa mamma med ett frånvarande, liksom beslöjat uttryck i ögonen. "...!" tvekade jag och funderade på om jag skulle ta en annan klänning. "Bara bra saker alltså!" sa mamma snabbt, men skadan var redan skedd. Fast jag bar klänningen ändå. Min förmåga att låtsas som att det regnar ska inte underskattas) Jag kommer inte heller berätta om det vackra stora huset i Farsta, där den ljusgula färgen flagnar från väggarna och där katterna (en med tandställning) går som de vill. Jag kommer inte berätta att det genom ett ödets nyck är samma hus som var min morfars födelseplats och födslorätt, eller att åkrarna och skogen runtomkring skiftar i tusen gröna nyanser när solen tittar fram genom molnen. Jag kommer inte att berätta om den svajande verandan som viskar när man går på den, eller om sillen eller nubben, eller barnen som for runt bordet som skottspolar. Inte heller om samarbetet med att löva majstången med eltråd (sörmlands mest dekorerade åskledare?) eller om den jävla fågelfrågesporten som togs fram när alla hade hunnit bli för dumma antingen helt naturligt eller på grund av alkohol, eller hur Linn fick en kubbpinne rakt i pannan och plötsligt såg ut som en Klingon från Star Trek. Jag kommer definitivt inte att prata om jordgubbstårtan, om myggorna eller om alla grova skämt som utväxlades och som aldrig bör upprepas inför mänskliga öron igen. Så är det. Men nästa gång ska jag ladda upp lite bilder, det lovar jag i alla fall. Glad midsommar på er.

Kommentarer:

1 Emmma:

skriven

Du är en rolig tjej. Skrattade hur mycket som helst när jag läste om midsommar,men det var riktigt roligt, måste göras om:) Hoppas vi ses snart, Puss & Kram

Kommentera här: