Färger
Du sitter med bleka färger på stolen mitt emot
blek och allvarlig i det vintergrå dagsljuset
raggsocksgrå, puderrosa, svartblank och lädertung
dova färger men det är ändå kamouflage
Du får mig till ingenting längre
Annat än att jag byter språk när jag träffar dig
som en kameleont lite grann
byter jag färg och form
för att finna våra gemensamma nämnare
för att göra allting lite lättare
Men oavsett vad jag gör och säger
är du svårfattlig och flyktig som en gas
när jag frågar efter dig
stiger du upp i atmosfären och
försvinner
Om jag ser till att det regnar
kommer du ned då?
Blandas du ut i vattenpölarna, sugs du upp av de ruttnande löven?
Kommer jag känna av dig i doften av den döende skogen?
--
Förmodligen inte
Jag tror inte
du klarar av den närvaron
Jag undrar om du känner mig som jag är idag
Jag undrar om du är intresserad
--
För att förtydliga
Jag inte ha något av dig
du har inte längre förmågan
att göra mig besviken
men jag önskar dig
i stället för din fadda palett
ett liv i tusen färger
i ultramarin, turkost, lime och petrol
i chockrosa, knallgult och persikofärgat
och färgen som ett koppartak får när det har ärjat
jag önskar dig bougainvillans magenta mot citrongul puts
när solen lyser på Uppsalas fasader i orange, rött och okra
Jag önskar dig
Medelhavets skiftning från turkost till påfågelsblått
och himlens ljusa pastell
över Östersjöns bistra blåhet
Jag önskar dig allt från
lövsprickningens skira grönhet,
till
höstens skarpa skiftningar
Jag önskar dig vinterns kalla vithet
och julens rödheta glöd